Arkiv

» oktober 2014 (3)
» juli 2014 (3)
» juni 2014 (1)
» maj 2014 (2)
» april 2014 (1)

Kategorier

» allmän (1)

visar: arkiv för juli 2014

tisdag 29 juli

Avalon förvånar x 2

Inte var det konstigt att linlöpas i trav med vanlig sadel, liten läderlapp som bara är med och varit det flera gånger. Annat med McLellan-sadeln som Avalon vuxit i när han haft den på sig, blivit stor häst. Stora är också stigbyglarna, och ha dem dunsande, han märkte det nog inte när styngflugan kom och jag fick sitta av kvickt förra året, men nu var allt stilla och han var så uppmärksam. Konstigt, sade han och saktade av. Fick gå ett varv i skritt. Konstiga dunsar, det knarrade och rörde sig om hela sadeln, Avalon saktade av igen, såg inte ens hispig ut, visade än mindre. En gång till innan social stund med Sudden och sin husse på andra sidan staketet. Sadel bra.

Förra gångens exponering av oväntat beteende var plaststolarna. Som stod på hotfull och respektingivande rad i paddocken, jag låtsades göra något i förbigående med dem, Avalon skulle våga sig fram och nosa, välte en, skulle sparka till den med framhoven, välte den en gång till, fick sketslaget. Drog iväg, jag fick släppa grimskaftet för att inte få fler stolar med mig. Upptäckt: Avalon gick bredbent för att inte trampa på grimskaftet. Stolarna nu värre än nånsin. Dagen efter, efter linlöpning, upptäckt: Avalon tittar till på stolarna, går rakt mot dem, fyller på luft, kör ned nos och trycker den mot sitsen på en stol. Färdig. Sagt sitt om stolarna och att de kan få vara hur läskiga de vill.

Kommentarer: 0 Permalänk

söndag 27 juli

Jaha, vad det nu var jag skrev i förra veckan om Suddens återhämtning så var det bra. Varför wifin svajar vet vi inte. För min egen historik:

Måndag på Jill-kursen, veckan efter midsommar – Sudden nickar i trav, efter att galoppen är kantig, orytmisk och har ett ben utanför, oavsett varv. Kvällen innan var den alldeles rund och bekväm. De andra iväg på bete dagen innan, Suddens och Avalons första ensamma natt, troligen sprungit och sladdat. Sudden ren i benen, känns som samma högra bog som i september för två år sen, men då var det mer, även svullen kotled vänster bak den gången. 

Onsdag efter Jill-kursen – ingen visad hälta vid linlöpning i paddocken.

Torsdag efter Jill-kursen – ovillig att trava vid linlöpning i hagen och visat obehag vid alla ojämnheter.

Lördag på Lisa-kursen – glatt och övermodigt travande på fibersanden i ridhuset.

Söndag på Lisa-kursen – försiktigt travande med lätt nickning på fibersanden i ridhuset. tränade bålstabilitet, gjorde övergångar med få steg i trav. Rätt kvickt övermodigt travande i övermodigt tempo.

Två veckor varvad vila och lätt linlöpning med minimal nickning i ena varvet (Huseby utan häst och Falsterbo). Plus behandlingar hela tiden sedan skadan upptäcktes, rejält hård i alla muskler, synligt streck över länden.

Måndag – genombrott, linlöpte i paddocken i extremt långsam trav, tog, tog och släppte efter i linan, upprepade. Sudden sökte sig nedåt ordentligt, vilket han inte velat innan, balanserade nästan i traven och började rulla riktigt i ryggen.

Tisdag – linlöpning i hagen, försökte samma sak, funkade ej så bra troligen pga vind och skymning, inga nickningar.

Onsdag – helt ohalt vid linlöpning.

Vila pga besök här och varmt. Börjar ta in hästarna på em.

Söndag-onsdag – helt ohalt vid ridning.

Kommentarer: 0 Permalänk

söndag 27 juli

Bubblan, inte hästen

Jo, men man måste tänka till i en annan bana, eller i alla fall göra den konkret. Inte hästen som kommer för nära, utan utrymmet mellan hästen och mig som blir för litet. Uttrycket har skymtat förbi i åtskilliga hästtränarråd och jag har tänkt att det låter väl käckt. När Lisbeth Johnson-Börjesson hade kurs hos oss i går blev det alldeles praktiskt. Avalon var på sitt vanliga ångtryckshumör, och med flera hästar samtidigt blir det ju extra roligt och med små söta ponnyer alldeles hänförande. Avalon utstötte små gnäggningar och ville bara ha dem och visa dem sina konster. Det kunde han ju få göra, resonerade Lisbeth, bara han håller sitt avstånd och bakhovarna ifrån mig. Behövs inte gå emot hästen, bara svepa grimskaftet utmed marken och claima sitt land. Fast det är klart att man behöver lite utrymme runtomkring för att pränta in. Kroppspositionen och blick viktig som i linlöpning, fast skillnaden ligger i att det är en kommunikationsövning och inte fysisk träning. Får tänka volymblock. Ett volymblock utrymme för varje volymblock bog? Dubbla bakbenslängden?

Kommentarer: 0 Permalänk

 
stäng